Hållbart driftnetto trots ökade energikostnader? Så lyckas ditt fastighetsbolag.
Varför fler fastighetschefer börjar fokusera på sina energimål
Historiskt har investeringsstrategin för befintliga bestånd ofta styrts av tekniska underhållsbehov. Som fastighetschef vet du säkert hur det brukar se ut: energibesparande åtgärder prioriteras utifrån underhållsplanen, och "lågt hängande frukter" läggs till där det passar.
Men räcker det idag? De senaste årens energiprishöjningar kräver en proaktiv och mer konsekvent prioritering. Det handlar inte längre bara om att nå energimålen, utan om att säkra bolagets långsiktiga värde.
Den senaste rapporten från Nils Holgersson-gruppen visar tydligt att vi står inför en utmaning:
- Energikostnaderna fortsätter att öka i en historiskt hög takt.
- Priset för fjärrvärme ökade med ca 9% under 2025.
(Källa: Hem & Hyra, 'Trots seg start på årets förhandlingar – här är hyrorna som redan avgjorts')
Vi belyser vad denna utveckling innebär för bolagens driftnetto, och varför en datadriven energimålsättning är mer avgörande än någonsin för att du som fastighetschef ska kunna framtidssäkra fastighetsbeståndet.
Energikostnadsutveckling kompenseras inte av hyresutvecklingen
Fjärrvärme står för ca 90 % av uppvärmningsenergin för flerbostadshusen i Sverige. Att priset i snitt ökade med ca 9% 2025 är ingen engångshändelse; den genomsnittliga årliga prisökningen de senaste fem åren har legat på 7,5%.
Jämför vi detta med hyresutvecklingen på ca 3.4 % under samma period, ser vi snabbt problemet. En fortsatt utvecklingskapar en betydande risk för försämrat driftnetto för de som inte möter utvecklingen med kostnadseffektiva åtgärder för att minska energianvändningen.
Hur många år till håller ert driftnettomål?
Låt oss blicka framåt. Om vi antar att utvecklingen fortsätter i linje med de senaste fem åren – med energiprishöjningarna på ca 7%, KPI på 5% och hyresutveckling på ca 3% – får vi en tydlig negativ effekt på driftnettot.
Vi kan exemplifiera med ett fiktivt bolag varför det är en viktig fråga:
- 2025: Driftnettot utgör 41 % av hyresintäkten. Energikostnaden andel står för 11,4 %.
- 2035: Energikostnadens andel har stigit till 16,7 %.
Resultatet? Driftnettoandelen sjunker till ca 26%. Det är en försämring med 15 procentenheter.
Priser ökar - men ska energieffektiviseringstakten öka i samma takt?
Känner du igen utmaningen? Risken är stor att marknadens nuvarande takt på energieffektivisering inte räcker till.
För att ditt fastighetsbolag ska minska riskerna kan en lönsam väg framåt vara att öka takten på effektiviseringarna. Och med rätt underlag och verktyg kan ni prioritera de åtgärder som ger störst effekt per investerad krona.
Zerotudes datadrivna analyser och beräkningsmodeller tar snabbt fram planer för att ge dig insikter i de ekonomiskariskerna och möjligheterna framåt. Vi har hittills analyserat potentialen i ca 2% av Sveriges flerbostadshus och beräknat 500 000 möjliga kombinationer av energirenoveringsåtgärder.
Nedan visar vi energikostnadsutvecklingen utan energieffektiviseringsplan (baslinje) i relation till en energiplan som väsentligt minskar energianvändningen och kostnadstrycket över tid. I exemplet investeras ca 100 kronor per kvadratmeter och år i energieffektiviseringsåtgärder fram till och med 2030, med en kalkylerad ROI på ca 8%, och en återbetalningstid på ca 11 år.
Från teknisk fråga till strategisk prioritet
Länge drevs energieffektiviseringen av energichefer som en teknisk fråga. Vi tycker det är hög tid att tänka om. Energifrågan måste bli en strategisk prioritet kopplas till era finansiella mål för att säkerställa framtida lönsamhet.
Vill du se konkreta resultat? Läs vårt kundcase om hur LKF använde Zerotudes plattform för att analysera sin energidata och prioritera rätt åtgärder för sitt bestånd.
