EPBD & energipriser: Hur påverkas fastighetsägarna?

EPBD, energipriser och effektivisering:

- faktorer för ett framtidssäkert fastighetsbestånd

EU-direktivet EPBD gör energieffektivitet till en än mer strategiskt viktig fråga för fastighetsbolagen. Samtidigt är osäkerheten stor kring energiprisernas utveckling. I en tid där frågorna inför framtiden är fler än svaren – hur agerar vi klokast möjligt utifrån den kunskap vi har här och nu?

Ta del av insikter och reflektioner från Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, och Ricardo Bernardo, lektor på LTH och medgrundare till Zerotude.

‍

EPBD innebär att effektiviseringstakten behöver öka

EU:s direktiv för byggnaders energiprestanda, förkortat EPBD, är en omarbetning av ett tidigare direktiv (2010/31). Syftet med EPBD är att byggnader inom unionen ska bli mer energieffektiva. Direktivet innehåller bland annat mål om att:

• Unionens byggnadsbestånd ska vara nollutsläppsbyggnader senast år 2050, vilket är oklart vad det betyder just nu. En möjlig tolkning enligt Sveriges Allmännytta att det motsvarar dagens nybyggnadskrav.
• Minska energianvändningen i fastighetsbeståndet med 16% fram till 2030, med 2020 som referensår (här försöker Sverige få ett undantag, med en linjär istället för progressiv minskning, vilket skulle innebära en lägre årlig minskningstakt i början).
• Fasa ut fossila bränslen för uppvärmning och kylning av byggnader till senast 2040.

En skillnad jämfört med tidigare, vilket är en historisk ändring, är att EPBD nu även ställer krav på energiprestanda för befintliga byggnader; inte bara nyproduktion. 

“Det har pratats om att implementera detta i minst femton år, så att det nu blir verklighet är riktigt stort”, säger Zerotudes Ricardo Bernardo.

‍

Hur ligger Sveriges fastighetsbestånd till mot målen i EPBD?

Tempot i energieffektiviseringen varierar bland olika typer av fastighetsägare (där BRF:er generellt ligger sämst till). Men på Sveriges bestånd som helhet är trenden nedslående: den årliga minskningstakten har gått ner från 1,2% under de senaste 15 åren, till 0,4% under de senaste fem åren. Det är betydligt långsammare än de cirka 1,5% per år som krävs för att nå EPBD:s mål på 16% minskning över en tioårsperiod.

“Det går inte särskilt fort”, konstaterar Ricardo Bernardo. “Och om vi räknar bort nya byggnader, där energieffektiviteten är betydligt bättre än för äldre fastigheter, ser utvecklingen ännu sämre ut. Det har faktiskt inte hänt mycket alls de senaste fyra-fem åren. Och att vända trenden kräver stora investeringar.”

‍

Möjligheterna finns – men ekonomin sätter gränser

Går det att öka takten – eller har de lågt hängande frukterna redan plockats? Björn Berggren på Sveriges Allmännytta menar att det absolut finns möjligheter att fortsätta effektivisera. Organisationen arbetar aktivt med dessa frågor, exempelvis genom Allmännyttans klimatinitiativ:

“Våra medlemmar har ett högre tempo än vad vi ser i branschen i stort. Idag är vi också i ett läge där åtgärderna i sig inte är rocket science. Folk vet hur man till exempel tilläggsisolerar en fasad. Utmaningen är istället att ekonomin är pressad på många håll.”

‍

“Fjärrvärmepriserna har slagit rekord på rekord”

En finansiell osäkerhetsfaktor som har stor påverkan på fastighetsägarnas kalkyler är energipriserna, där fjärrvärmen utgör en stor del av kostnadsmassan. Från år 2020 och framåt har fjärrvärmepriserna stigit brant. Även om det finns prisskillnader mellan olika delar av landet så har vi gått från en prisökningstakt som legat relativt stabilt på 1,3% per år fram till 2020 till 7,1% per år under de senaste fem åren.

‍

‍

“Det har varit rekord på rekord, mycket på grund av kraftigt stigande biobränslepriser”, konstaterar Björn Berggren, som lyfter fram tre delförklaringar till denna ökning:

• Minskat byggande ger mindre spill från byggindustrin att elda med
• Utfasningen av rysk fossilgas ökar efterfrågan på biobränsle i hela Europa
• Det nya utsläppshandelssystemet ETS 2 gör det dyrare med fossila utsläpp

Kommer prisökningen att fortsätta framöver, eller planar kurvan ut? Som forskare vill Ricardo Bernardo ogärna ägna sig åt gissningar: 

“Men eftersom byggnader står i decennier behöver vi ändå förhålla oss till framtida fjärrvärmepriser. Utifrån historiska värden kan vi ta fram olika scenarier, både konservativa och mer offensiva. Som fastighetsägare får man då ett intervall att laborera med, och väga mot potentiella energieffektiviseringar i sitt bestånd.”

‍

Oavsett vilka prognoser man räknar med står det klart att fastighetsägare står inför tuffa utmaningar och avvägningar framöver – både kopplat till driftnettot och skärpta lagkrav. Och även om enkla svar saknas gör man klokt i att inte avvakta, utan agera utifrån vad vi vet här och nu.

“Vi varken kan eller behöver vänta”, konstaterar Björn Berggren.

Inspelat webinar för dig som vill veta mer

Vill du ta del av olika scenarier, reflektioner och fördjupade resonemang från experterna Ricardo Bernardo och Björn Berggren? Missa inte vårt inspelade webinar: Energipriser & EPBD: Vilken energiprestanda kommer att krävas för att både säkra driftnettot och att möta lagstiftning mot 2030?

‍

Du når anmälan via denna länk: Se webinaret