Åtta allmännyttiga bolag tar fram energirenoveringsplaner med hjälp av Zerotude i ett projekt tillsammans med Energimyndigheten, Sveriges Allmännytta och LTH

Forsknings- och utvecklingsprojektets mål är att skapa verktyg och beslutsunderlag inför framtida energirenoveringar, för att minska energianvändningen och klimatpåverkan i landets befintliga flerbostadshus. Det ska underlätta för bostadsbolag att fatta välgrundade beslut om kostnadseffektiva åtgärder, i linje med EU:s energieffektiviseringsdirektiv. Åtta allmännyttiga bostadsbolag planeras att delta i projektet: Bodenbo, Ekerö Bostäder, Gagnefsbostäder, Gislavedshus, Härjegårdar, Stenungsundshem, Svedalahem och Tibrobyggen. Björn Berggren, projektledare och energiexpert på Sveriges Allmännytta om projektets vikt för deltagande bolagen:

– Våra medlemsbolag har olika förutsättningar – geografiskt, tekniskt och ekonomiskt – och därför kommer resultaten sannolikt också att peka på att olika åtgärder passar olika bra i olika situationer.

Datainsamling, simuleringar och analyser

Projektarbetet omfattar insamling av data, simuleringar och analys av tekniska åtgärder, energiförsörjningsalternativ och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Fokus ligger på att visa hur olika åtgärder samverkar – både tekniskt och ekonomiskt – och hur olika val av energislag och åtgärdsordningar påverkar klimatavtrycket över tid. Zerotude möjliggör beräkningarna som grundar sig på bred datainsamling, avancerade algoritmer och nyttjande av maskininlärning så att väldigt många simuleringar med olika förutsättningar kan göras. Ricardo Bernardo, universitetslektor vid Lunds Tekniska Högskola och medgrundare av Zerotude:

- Vår ambition är att identifiera de mest kraftfulla åtgärderna ur både klimat- och kostnadsperspektiv.

Energirenoveringar inte alltid klimatsmarta

Deltagarna i arbetsgruppen har tidigare visat att stora energirenoveringar kan vara sämre för klimatet om det inte finns ett fokus på att återanvända eller återvinna material i projekten. Ulla Janson, universitetslektor vid Lunds Tekniska Högskola säger:

– Jag ser detta som en unik möjlighet att analysera genomförda projekt på nationell nivå, där vi väger in klimatpåverkan i hela livscykeln och kan se vilka energieffektiviseringsåtgärder som fungerat i ett helhetsperspektiv.

Arbetet med projektet startar efter sommaren och beräknas pågå omkring 2,5 år.

‍