EPBD i Sverige: vad direktivet innebär för fastighetsägare

EPBD är EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Den omarbetade versionen gör något historiskt: den ställer krav på befintliga byggnader, inte bara på nyproduktion. För dig som äger ett fastighetsbestånd betyder det att energiprestandan i hela portföljen får en tidslinje att förhålla sig till. Den här guiden förklarar vad direktivet säger, vilka årtal som gäller och hur du ser var ditt bestånd står.

Vad är EPBD?

EPBD står för Energy Performance of Buildings Directive och är en omarbetning av ett tidigare EU-direktiv (2010/31). Syftet är att byggnader inom unionen ska bli mer energieffektiva. Ett direktiv gäller inte direkt i Sverige. Varje medlemsland inför det i sin egen lagstiftning, och i Sverige tar Boverket fram underlaget till den nationella byggnadsrenoveringsplanen som beskriver hur det ska gå till.

Den stora skillnaden mot tidigare är att direktivet nu omfattar befintliga byggnader. Ricardo Bernardo, medgrundare till Zerotude och lektor vid LTH, har beskrivit det så här: det har pratats om att införa detta i minst femton år, så att det nu blir verklighet är riktigt stort.

Vad är skillnaden mellan EPBD och EED?

EPBD handlar om byggnaders energiprestanda. EED, energieffektiviseringsdirektivet, handlar om energieffektivitet i bredare mening och innehåller bland annat kraven på energikartläggning och energiledningssystem. I EU:s reviderade regler utgår de kraven från energianvändningen: energikartläggning från cirka 2,8 GWh per år och certifierat energiledningssystem över cirka 23,6 GWh. Många fastighetsägare berörs av båda direktiven. Mer om den delen finns på sidan om energikartläggning.

Vilka mål och årtal gäller?

Hur gränsvärdena ska utformas i Sverige är inte avgjort. I Boverkets utkast diskuteras både en accelererad och en linjär minskning, och för flerbostadshus har nivåer kring 89 kWh per kvadratmeter och år till 2030 och 85 till 2035 nämnts, uttryckt som primärenergital. Vi har analyserat utkastet i detalj i inlägget Hur bostadsbolag kan tolka Boverkets senaste utkast på energikrav.

Gäller kraven varje byggnad eller hela beståndet?

Vår bedömning är att energiprestandan kommer att betraktas på portföljnivå, alltså som genomsnittet i ett fastighetsbestånd. Gränsvärden på byggnadsnivå hade varit betydligt svårare att nå, men det bedöms som osannolikt i dagsläget. Två saker är ändå värda att känna till. Nybyggnation får troligen inte tillgodoräknas, eftersom direktivet jämför mot det bestånd som fanns 2020. Och primärenergitalet viktar energikällan, så samma byggnad får olika tal beroende på om den värms med fjärrvärme eller el.

För dig som ägare betyder det att frågan inte är vilken enskild byggnad som är sämst. Frågan är var beståndets genomsnitt ligger, hur långt det är till målnivåerna och vilka åtgärder som flyttar genomsnittet mest per investerad krona.

Hur ligger ditt bestånd till? En snabb självdiagnos

• Vet du beståndets genomsnittliga primärenergital i dag, och hur det har utvecklats sedan 2020?
• Minskar energianvändningen med runt 1,5 procent per år, eller ligger ni närmare branschens 0,4 procent?
• Bygger siffrorna på aktuella energideklarationer, eller på deklarationer från 2016 och 2017 som snart löper ut?
• Finns energidatan samlad på ett ställe, eller ligger den spridd i olika system och kalkylark?
• Har ni byggnader som fortfarande värms med fossila bränslen?
• Är energiåtgärderna synkade med underhållsplanen, eller planeras de var för sig?

Listan ger inget juridiskt besked. Den visar var du behöver bättre underlag innan du kan svara på hur beståndet står sig mot målen.

Lönar det sig att följa takten?

Ja, och drivkraften är snarare energipriserna än direktivet. Fjärrvärmepriserna har de senaste fem åren ökat betydligt snabbare än tidigare. Våra beräkningar visar att fastighetsportföljer som följer EPBD-takten har cirka 11 procent lägre energikostnader 2035 och cirka 30 procent lägre 2050, jämfört med att fortsätta i nuvarande takt. Resonemanget finns utvecklat i EPBD & energipriser: Hur påverkas fastighetsägarna? och i Hållbart driftnetto trots ökade energikostnader?

Vad bör du göra först?

Skaffa överblick innan du åtgärdar. Du behöver veta var beståndets genomsnitt ligger, vilka åtgärder som faktiskt går att genomföra och i vilken ordning de ger mest. En energiplan översätter målen till prioriterade investeringar i kronor, kWh och CO₂, synkade med underhållsplanen. Vill du se hur det ser ut för en fastighetsägare i praktiken finns det beskrivet på sidan för fastighetsägare.

Det finns ingen anledning till panik, men heller ingen anledning att vänta. Som Björn Berggren på Sveriges Allmännytta har uttryckt det: vi varken kan eller behöver vänta.