Blogg

Fem argument som hjälper dig som energiansvarig att lyfta vikten av energieffektivisering

Energieffektivisering lyckas när energiansvariga och förvaltningen arbetar tätt tillsammans. Ett sådant samarbete kräver ett gemensamt språk: samma siffror, samma prioriteringar och samma bild av vad som står på spel.

Publicerad
Läsning
5 min
Skribent
Maximilian Deiters

Därför har vi samlat fem argument som hjälper dig som energiansvarig att lyfta vikten av energieffektivisering. Varje argument har en huvudfråga och tre följdfrågor att ta med till förvaltningen. De flesta landar i underhållsplanen, för det är där pengarna fördelas.

1. Underhållsplanen styr energibesparingen

De flesta energiåtgärder genomförs när en byggnadsdel ändå ska bytas: tak, fönster, ventilation. Därför avgör underhållsplanens ordning vilka besparingar som blir av, och när. Frågan är om den beräknade energieffekten väger in när ordningen bestäms.

Huvudfråga: Hur mycket energi sparar investeringarna i underhållsplanen de kommande fem åren, per år och per fastighet?

  • Hur avgör ni i dag vilken åtgärd som görs först, och väger den beräknade energieffekten in i beslutet?
  • När en åtgärd är genomförd, hur följer ni upp att besparingen blev den tänkta?
  • Vilket referensvärde följer ni upp mot: förra årets förbrukning, ett normalårskorrigerat värde eller en beräkning?

2. Stigande fjärrvärmekostnader

Enligt Nils Holgersson-rapporten har fjärrvärmekostnaden ökat med 31 procent sedan 2023. Höjningen 2026 var 4,5 procent, den tredje avtagande höjningen i rad, men fortfarande långt över inflationen (Nils Holgersson 2026 (https://www.placera.se/telegram/boendekostnaderna-har-okat-over-43-procent-pa-fem-ar-rapport-20261021)). Det hållbara svaret på stigande priser är att köpa mindre energi, genom prioriterade åtgärder.

Räkningen är enkel. Vid en prisökning på 6 procent per år måste den köpta energin minska med 5,7 procent per år bara för att kostnaden ska stå still. Efter fem år motsvarar det 25 procent mindre köpt energi än i dag.

Huvudfråga: Om fjärrvärmepriset ökar med 6 procent per år, vad betyder det för driftnettot om fem år, och vilken plan har ni för att möta det?

  • Hur mycket måste den köpta energin minska för att värmekostnaden ska ligga still, och vilka åtgärder tar er dit?
  • Vilka fastigheter ger mest minskad köpt energi per investerad krona?
  • Vilka åtgärder minskar effekttoppen, när fjärrvärmetaxan har en effektkomponent?

3. Nya energikrav vid ändring (BFS 2026:9)

Boverkets nya föreskrifter om energihushållning, BFS 2026:9, gäller sedan 1 oktober 2026. Vid ändring av en byggnad ska den ändrade delen uppfylla kraven för nya byggnader, även om kraven får anpassas, till exempel när det är oskäligt med hänsyn till ändringens omfattning (Boverket (https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/energihushallning/).

Äldre regler får tillämpas om bygglovsansökan eller anmälan kommer in före 1 oktober 2027, eller om arbetet påbörjas före dess. Åtgärder planerade till 2028 och senare omfattas alltså av de nya kraven. De behöver märkas ut och kostnadsberäknas med kraven inräknade.

Huvudfråga: Vilka åtgärder i underhållsplanen berör tak, fasad, fönster, golv eller dörrar, och vet ni vad de kostar med de nya kraven inräknade?

  • Har budgeten för de åtgärderna räknats om, eller bygger den på kostnader från innan kraven gällde?
  • Hur upptäcker ni att en planerad åtgärd omfattas av energikraven innan den handlas upp?
  • Vilka åtgärder kan och bör tidigareläggas till före 1 oktober 2027, och vilka bör inte det?

4. MEPS för lokalbyggnader

MEPS (Minimum Energy Performance Standards) kommer från EU:s omarbetade direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD). De 16 procent sämsta lokalbyggnaderna ska åtgärdas till 2030 och de 26 procent sämsta till 2033, räknat mot hur beståndet såg ut 2020. Boverket bedömer att omkring 31 000 lokalbyggnader i Sverige behöver energieffektiviseras till 2033 (Fastighetstidningen (https://fastighetstidningen.se/?p=142831).

Kraven skärps sedan. Boverket föreslår gränsvärden för 2040 och 2050 som omfattar 31 till 36 respektive 39 till 57 procent av lokalbyggnadsbeståndet (Boverket 2026:1 (https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publikationer/2026/energieffektivisering-i-lokalbyggnader/). Kraven gäller byggnad för byggnad. Ett bra snitt för beståndet räcker inte om enskilda byggnader ligger under gränsen.

Huvudfråga: Vilka av era lokalbyggnader hamnar under gränsvärdet 2030, och vilka under gränsvärdet 2033?

  • Vad kostar det att lyfta de byggnaderna över gränsen, och ligger åtgärderna i underhållsplanen med rätt år och rätt budget?
  • Om en byggnad inte klarar kravet i tid, vad blir konsekvensen för hyresgästen, fastighetens värde och möjligheten att hyra ut den?
  • Hur säker är er nuvarande energiprestanda per byggnad, och vilka byggnader ligger så nära gränsen att osäkerheten avgör?

Den första frågan är svårast. Den som inte har energiprestandan för varje byggnad samlad och jämförbar kan inte räkna ut sin position när gränsvärdena väl gäller. Det försvåras av att energideklarationer upprättade före 1 oktober 2026 inte är helt jämförbara med deklarationer enligt de nya reglerna (Boverket (https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/nyheter-pa-pbl-kunskapsbanken/energihushallning-och-energideklaration/)).

5. Lagkrav på energikartläggning och energiledningssystem (EED)

EU:s omarbetade energieffektiviseringsdirektiv (EED) genomförs i en ny lag om energiledningssystem och energikartläggningar i företag. Den ersätter dagens lag om energikartläggning i stora företag och föreslås träda i kraft 1 januari 2027 (lagrådsremiss 20 augusti 2026 (https://lagen.nu/lr/2026/energieffektivitet-i-foretag-och-i-fjarrvarme-och-fjarrkyles). Kraven styrs av energianvändning, inte av företagets storlek:

Tabell

Huvudfråga: Om tillsynsmyndigheten ber om er senaste energikartläggning och handlingsplan, med planerade åtgärder och beräknade besparingar, vad kan ni visa upp i dag?

  • Är åtgärderna i kartläggningens handlingsplan desamma som energiåtgärderna i underhållsplanen, eller lever de i två separata dokument?
  • Hur mycket manuellt arbete krävs för att ta fram underlaget vart fjärde år, och för att varje år redovisa energianvändning och effekten av genomförda åtgärder?
  • Vem äger den samlade bilden, och kan ni visa hur en beräknad besparing tagits fram och följts upp mot utfall?

Samma underlag svarar på alla fem

Alla fem frågorna kräver samma sak: energiprestanda per byggnad som är normalårskorrigerad, jämförbar och kopplad till åtgärderna i underhållsplanen med beräknade besparingar. Med det underlaget blir MEPS-positionen, effekten av fjärrvärmepriset och EED-handlingsplanen olika utdrag ur samma data. Utan det blir varje fråga ett eget manuellt projekt.

Börja med att se vilka av frågorna ni kan besvara i dag, med siffror per byggnad.

Källor

  • Boverket: Energihushållning, nya regler från 1 oktober 2026 (https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/energihushallning/)
  • Boverket: Nu gäller nya regler om energihushållning och energideklaration (https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/nyheter-pa-pbl-kunskapsbanken/energihushallning-och-energideklaration/)
  • Boverket rapport 2026:1, Förslag på mål för energieffektivisering i lokalbyggnader och bostadsbyggnader (https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publikationer/2026/energieffektivisering-i-lokalbyggnader/)
  • Fastighetstidningen: MEPS och nationella mål för energieffektivisering (https://fastighetstidningen.se/?p=142831)
  • Placera/TT: Nils Holgersson-rapporten 2026 (https://www.placera.se/telegram/boendekostnaderna-har-okat-over-43-procent-pa-fem-ar-rapport-20261021)
  • Lagrådsremiss: Energieffektivitet i företag och i fjärrvärme- och fjärrkylesektorn (KN2026/01667) (https://lagen.nu/lr/2026/energieffektivitet-i-foretag-och-i-fjarrvarme-och-fjarrkyles)
Maximilian Deiters

Dela